Den som har förlorat pengar genom investeringsbedrägeri blir inte sällan kontaktad en andra gång – av påstådda hjälpare som mot förskottsbetalning lovar att ta tillbaka pengarna. Så känner du igen sådana erbjudanden.
Förlusten är knappt bearbetad när ett samtal eller ett e-postmeddelande kommer: man har spårat upp de förlorade pengarna, de ligger redo på ett konto och kan hämtas tillbaka. För människor som just har varit med om ett investeringsbedrägeri låter det som beskedet de har hoppats på.
I många fall rör det sig dock om ett så kallat recovery scam (återvinningsbedrägeri), alltså ett bedrägeri efter bedrägeriet. De påstådda hjälparna kräver pengar i förskott för sina tjänster och försvinner sedan. Den som känner till mönstret kan skydda sig mot en andra skada.
Hur gärningspersonerna känner till förlusten
Drabbade undrar ofta hur en främling kan känna till detaljer i deras ärende – plattformens namn, den ungefärliga skadans storlek, ibland till och med den tidigare kontaktpersonen. Förklaringen är oftast enkel: dessa uppgifter finns hos de ursprungliga gärningspersonerna. De används på nytt av samma grupper eller lämnas vidare till andra.
Därutöver söker gärningspersoner målinriktat efter skadelidande, exempelvis i internetforum, i kommentarsfält och i sociala nätverk där drabbade berättar om sina erfarenheter. Även reklamannonser och webbplatser som dyker upp när man söker hjälp kan leda till oseriösa erbjudanden. Detaljkunskap om ärendet är därför inget belägg för seriositet – snarare tvärtom.
I vilka roller de påstådda hjälparna uppträder
- som advokatbyrå eller ”juridisk avdelning”, ofta med säte i utlandet och med en professionellt utformad webbplats
- som myndighet, exempelvis finanstillsyn, polis, åklagarmyndighet eller internationell utredningsenhet
- som specialist på blockkedjeanalys eller som ”fund recovery”-företag
- som bank eller betaltjänstleverantör där pengarna påstås ha frysts
- som medarbetare hos den ursprungliga plattformen, som nu ändå skulle vilja betala ut pengarna
Därvid missbrukas namn, logotyper och brevhuvuden från myndigheter och advokatbyråer som faktiskt finns. Breven innehåller diarienummer, stämplar och underskrifter som ska ge ett officiellt intryck.
Så känner du igen ett recovery scam
- Kontakten tas oombedd per telefon, e-post eller meddelandeapp.
- Man försäkrar att pengarna redan är hittade eller att återvinningen är säker.
- Före den påstådda utbetalningen ska avgifter, skatter, försäkringar eller transaktionskostnader föras över.
- Betalningar ska ske i kryptotillgångar, via presentkort eller till privatkonton i utlandet.
- Tidspress byggs upp, exempelvis med en frist som påstås löpa ut.
- Man kräver fjärråtkomst till datorn, inloggningsuppgifter till internetbanken eller kopior av id-handlingar.
- Den angivna byrån eller myndigheten går inte att nå på de officiella kontaktuppgifterna eller känner inte till ärendet.
Så skiljer sig seriöst stöd
Att en advokatbyrå tar betalt för sitt arbete, även i form av ett förskott, är i sig inget ovanligt. Skillnaden ligger i helhetsbilden: seriösa rådgivare hör inte av sig oombedda till skadelidande, de utlovar ingen framgång, redogör för kostnader och risker i förväg och säger öppet att en återvinning i många fall inte lyckas eller bara lyckas delvis.
Om en person är auktoriserad som Rechtsanwalt (advokat med tysk auktorisation) i Tyskland går att kontrollera i det rikstäckande officiella advokatregistret. Eftersom gärningspersoner också använder namn på faktiskt auktoriserade advokater bör kontakten kontrolleras via de uppgifter som anges där eller på byråns officiella webbplats – inte via telefonnumret i det mottagna brevet.
Rättslig bedömning och rätt agerande
Rättsligt är recovery scam ett självständigt bedrägeri enligt § 263 i den tyska strafflagen (StGB). De skadelidande har skadeståndsanspråk, i synnerhet enligt § 823 stycke 2 i den tyska civillagen (BGB) i förening med § 263 StGB och enligt § 826 BGB. Liksom vid det första bedrägeriet gäller dock: gärningspersonerna agerar anonymt och oftast från utlandet, och det är därför ofta svårt att driva igenom anspråken. Har inloggningsuppgifter lämnats ut och betalningar därefter utlösts utan kontoinnehavarens samtycke kan dessutom anspråk på återbetalning mot den egna banken enligt §§ 675u ff. BGB behöva prövas.
- Gå inte in på erbjudandet och gör inga betalningar.
- Lämna inte ut kopior av id-handlingar, inloggningsuppgifter eller godkännandekoder och tillåt ingen fjärråtkomst.
- Säkra samtal, e-postmeddelanden och brev och lämna dem till polisen, helst som komplettering till den anmälan som redan är gjord.
- Har uppgifter redan lämnats ut eller betalningar gjorts: informera omgående banken och låt spärra dina inloggningar.
Slutsats
Oombedda erbjudanden om hjälp efter ett investeringsbedrägeri ska behandlas med stor försiktighet, framför allt när en återvinning utlovas och en förskottsbetalning krävs. Myndigheter arbetar inte på det sättet, och seriös juridisk rådgivning lovar ingen framgång. Den som söker stöd bör själv ta initiativet och kontrollera motpartens uppgifter via officiella källor. Denna artikel är avsedd som allmän information och ersätter inte individuell juridisk rådgivning.
Vanliga frågor
Nej. Uppgifterna kommer ofta från det ursprungliga bedrägeriet och används vidare av samma eller andra gärningspersoner. Detaljkunskap är därför ingen indikation på en myndighet eller en seriös advokatbyrå.
Gör inga ytterligare betalningar och informera omgående din bank eller din kortutgivare. Säkra hela kommunikationen och gör en polisanmälan eller komplettera en befintlig anmälan. Om och mot vem anspråk finns går att pröva utifrån betalningsvägarna.
Det finns rättsliga utgångspunkter, exempelvis anspråk mot identifierbara inblandade eller säkerhetsåtgärder i förundersökningen. Om de håller i det konkreta fallet beror på omständigheterna, och en återbetalning lyckas inte i alla fall. En utfästelse om att säkert få tillbaka pengarna kan ingen seriöst lämna.
